För Heby i Tiden

Kvilleken

Postad av Markus i Filmklipp den 29/08-2014 Klockan 16:59

0

Hur gammalt kan ett träd bli? Har ni funderat på det nån gång?SONY DSC Under sommaren har jag besökt Kvilleken, Sveriges äldsta ek som är strax över 1000 år.  Trädet är enormt och har en omkrets på hela 14 meter!  Kvills naturreservat ligger strax utanför Vimmerby och det är mitt heta tips att besöka denna mysiga ek. Självklart så filmades detta och ni får höra lite mera information om Kvilleken nedan, eller Rumskullaeken som den också kallas. Nästa ek jag har som mål är Ekebyhovseken som ligger i Stockholm!
[youtube CqZ3UCx9_nM 600 375]



Kommentera (0 kommentarer)

Välkomna till iBlogg Park!

Postad av Robert i Fritid den 27/08-2014 Klockan 19:25

0

iBlogg Park

iBlogg Park

I helgen var det dags för iBlogg att inviga Hebys nya lekplats.
Efter många diskussioner fram och tillbaka med Kommunen står den nu äntligen klar.

En stor eloge till Anders Larsson som lyssnat och hjälpt till att driva igenom vårt projekt!
Till en början var det tänkt att den skulle stå på det självklara stället bakom Torget.
Men Heby Kommun ville hellre anlägga en park med träd, buskar och även en liten konstgjord bäck där. Det pratades även om en grillplats.
Det tyckte vi lät helt ok, så det fick bli Härvsta.

Det som återstår nu är en bollplan med staket runt samt bord och bänkar där man kan fika. Det kommer troligen på plats till våren.

Vi hoppas nu att lekparken ska komma till nytta och att många lyckliga minnen kommer att skapas där!

Välkomna till iBlogg Park!



Kommentera (0 kommentarer)

Alla får vara hjältar i en jättebrand!

Postad av Robert i Funderingar den 11/08-2014 Klockan 22:02

0

Branden

Branden

Jag vill börja det här inlägget med att berömma alla de människor som hjälpt till att få bukt på branden, samt hjälpt de människor som drabbats.

Jag vill sedan fortsätta inlägget med en gnagande tanke. En tanke som jag av bekvämlighet först tänkt strunta i att dela med mig av på grund av det känsliga ämnet i en situation där alla skall berömma. En tid då alla gör så gott de kan.

Det handlar om en överdriven hysteri att få hjälpa till, utan att det ens behövs. Hjälpa människor som inte behöver det, eller som redan har fått hjälp, mitt framför ögonen på de som verkligen behöver det. Folk pratar om att riskera livet för några stressade älgar, bara månader innan jakten startar. Likesen flödar! Allt för att få glänsa i de sociala medierna.

Sjukt sorgligt att se att alla inte förtjänar denna hjälp.
Hur många av de företag som skyltar med sin medmänsklighet har inte schasat iväg en och annan romsk tiggare med vattenpistol i sann nazistanda? En rom som varken har försäkring, sommarstuga eller båt.

Dessa personer får sedan en glänsande hjältestatus genom att erbjuda sin gräsmatta till den fullvärdesförsäkrade familjen som mot all förmodan kanske inte hittar någonstans att ställa sin 2012:ans Kabe Travelmaster med båttrailer.
Alla får en billig chans att spela hjältar.

All cred till de som verkligen hjälper till!
Men dom som åker till Ica, går förbi tiggaren vid ingången för att köpa chips och dip till familjen i Travelmastern och sedan briljerar med det på Facebook, mindre cred till er.

 



Kommentera (0 kommentarer)

Storm på Fulufjäll

Postad av Robert i Fritid den 04/08-2014 Klockan 20:55

0

Fulufjäll

Fulufjäll

Som många av er redan vet så var jag och Markus (Gösen) ute på fjällvandringFulufjället förra veckan. Här delar jag med mig av inledningen på vandringen.
En fruktansvärd sådan!

Klart.se: Stormvarning på Fulufjället! Coolt tänkte vi som precis hade köpt nya ryggsäckar och regnkläder.

När vi kom fram till foten av berget vi skulle bestiga var det strålande sol och vi påbörjade vår vandring lite besvikna över den uteblivna utmaningen för vår utrustning.
Vi gick upp, upp och sen ytterligare lite upp.

Inte långt ifrån toppen fick vi syn på det, molnet. Ett gigantiskt kolsvart moln som dessutom mullrade och blixtrade som tusen brorsor Herreys!
Det närmade sig oss med *stormsteg så vi kastade på oss regnkläder och innan vi visste ordet av var det rakt ovanför oss.

Ni vet det man säger om att man inte ska stå på öppna platser när det åskar… Det är ännu sämre att stå på ett berg.

Paniken överväldigade oss. Ska vi gå upp, gå ner, stanna? Vad gör vi?

Försöker samla mig, tänka… Man ska inte vara högt, absolut inte högsta punkten.
Jag ligger platt på mage och ser mig omkring på det kala fjällhelvete som omger oss och får syn på en midjehög buske ett 50-tal meter bort.
Om vi kunde ta oss dit skulle vi kanske överleva.

Jag vänder mig mot Markus för att förbereda språngmarschen mot busken.
Då står den jävla Gösen och garvar. Han pallade inte trycket och har istället helt tappat fattningen. Jag skriker åt honom, försöker få honom att förstå, lägg dig ner!!!

– Jag vet inget, Jag fattar inget ropar han och ser på mig med en tom blick och skrattar.

Markus: 1,78m, Buske: 1,2m…

Fuluduo

Fuluduo

Enkel matte får mig att känna en smula hopp innan jag tar fart och kastar mig ner under busken med huvudet före.
Hur länge jag blir liggandes vet vi inte riktigt. Jag är åtminstone inte högsta punkten!

Som av ett mirakel lugnar stormen ner sig och Markus hjärnceller återkommer från semestern.
Vi tar oss vidare och rider ut resterna av stormen under en bro någon kilometer längre fram.

 

 

*jag har aldrig använt det ordet på ett mer lämpligt ställe förr.



Kommentera (0 kommentarer)